Hallå där Bledar Beqiri!
Berätta, vad kommer det att handla om?
I EU:s Engångsplastdirektiv (SUP) föreskrivs ett nytt krav om förbättrad design för förslutningar av dryckesbehållare. Kravet handlar om att alla dryckesbehållare av plast med volymer upp till tre liter från och med juli 2024 ska vara försedda med kvarsittande – även kallade tjudrade eller fastsatta – korkar och lock. Den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) – där SIS deltar – har publicerat en standard för att stödja branschen i implementeringen av kravet och på så sätt påvisa att korkar och lock av plast förblir fästa vid dryckesbehållaren under produktens hela livslängd.
Därmed samlar vi branschens aktörer för att ta ett helhetsperspektiv på kravet och diskutera hur kravet implementeras i svensk lagstiftning, hur industri påverkas, kommunikation till konsumenten och om kravet underlättar insamling och återvinning av dessa produkter. Ett viktigt perspektiv vi tar med oss i diskussionen är om och hur standarden kan stödja branschen i omställningen.
Låter spännande och högst aktuellt! Seminariet sänds även digitalt. Vilka förväntar ni er ska följa seminariet på plats och digitalt?
Eftersom kravet påverkar hela värdekedjan för förpackningar förväntar vi oss att publiken återspeglar detta. Den svenska industrin har tidigare kommunicerat att det är både tidskrävande och dyrt att ställa om produktionen för kvarsittande korkar och lock. Eftersom det blir en utmaning för alla inblandande har samarbetet i värdekedjan lyfts som en nyckelfaktor i en lyckad omställning. Vi har mycket att lära av varandra och stora möjligheter med de utmaningar som kravet kan innebära.
Seminariet är kostnadsfritt kanske vi ska tillägga, så det är bara att anmäla sig på PACK@lunch. Kan du berätta varför och hur denna standard om fastsatta kapsyler/korkar kom till?
Arbetet med standarden har sitt ursprung i en begäran om standardisering från EU-kommissionen, som vänt sig till den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) om utarbetande av en standard för att stödja industrin i implementeringen av artikel 6 i Engångsplastdirektivet, som då inför krav på förbättrad design för dryckesbehållare. Där EU-kommissionen satte ett krav, ombads medlemmarna i CEN – där Svenska Institutet för Standarder (SIS) deltar – att utarbeta standarden SS-EN 17665 om testmetoder och krav för att påvisa att korkar och lock av plast förblir fästa vid dryckesbehållaren under hela sin livslängd.
Har några företag/intressenter från Sverige varit med och deltagit för att påverka standarden?
Då kravet handlar om dryckesbehållare tillverkade med plast – inte endast av plast – har ett flertal svenska intressenter verksamma inom tillverkning och återvinning av förpackningar som innehåller både plast och kartong varit med och påverkat standardens utformning och innehåll. Detta för att säkerställa att svenska industrins behov lyfts och att etablerade återvinningsprocesser tas i beaktan vid utformning av kvarsittande kork. Att just dessa intressenter sett behovet av att påverka framtagandet av standarden beror på att produktkravet undantar dryckesbehållare gjorda i glas eller metall samt de som behövs för medicinska ändamål.
Hur vanligt eller stort är generellt intresset för att delta i utformningen av nya standarder på förpackningsområdet bland svenska företag skulle du vilja säga?
Svenska intressenter poängterar om och om igen att mer europeiskt och internationellt samarbete behövs för att säkerställa att branschen etablerar en grund för gemensamma riktlinjer. Idag implementeras olika regler i olika europeiska länder som gör det näst intill omöjligt att navigera den inre marknaden, oavsett var i förpackningsvärdekedjan en organisation befinner sig. Just för svenska intressenter blir Svenska Institutet för Standarder (SIS) vägen in i europeisk och global standardisering.
VI står i startgroparna inför arbete med ytterligare en begäran om standardisering från EU-kommissionen, denna gång kring design-för-återvinning av plastförpackningar. Kommande arbete innefattar framtagning och revidering av standarder för design-för-återvinning inom bland annat mjuka förpackningar av PP och PE, flaskor, behållare och tuber av HDPE, glas av PS, behållare, korkar och förslutningar av PP, flaskor av PET, tråg av PET och förpackningar av EPS. Här har det funnits ett tillräckligt stort intresse från svenska organisationer att SIS startat en särskild arbetsgrupp för just plastförpackningar.
Hur ser framtiden ut för standarder inom förpackningsområdet, ökar de eller minskar de? Kommer ni standardiseringsexperter på SIS att få mer eller mindre jobb i framtiden?
Det blir klurigt om en väljer att spekulera ifall det blir mer eller mindre standarder. Det allra viktigaste är givetvis att de standarder som utvecklas tillfredsställer ett behov och kommer till användning och stöd för branschen.
Sverige må anses vara ett litet land, men i standardiseringsvärlden har vi långt haft ett gott anseende på grund av vår drivkraft och innovativa anda. Så mycket som att Sverige fått förtroendet att leda sekretariat för CEN:s kommitté för plast och arbetsgrupp för återvinning av plast, samt ISO:s kommitté för miljöaspekter av förpackningar och arbetsgrupp för säckar och påsar av papper.
Om vi får mer eller mindre jobb i framtiden får våra intressenter bestämma – vi uppmanar deltagande organisationer att identifiera aktuella och framtida behov för utveckling av branschen och dra nytta av våra strategiska roller på de europeiska och globala standardiseringsorganen CEN och ISO!
Tack Bledar! Vi ser fram emot PACK@lunch hos SIS i Stockholm fredag den 9 december.
För mer information och anmälan gå till PACK@lunch!