60 ton skräp på marken under en sommarvecka
Av En unik kartläggning av nedskräpningen har i sommar genomförts i stadskärnorna i centralorterna i sjuttiofem av landets kommuner. Genom skattningar av skräpmätningarna kan resultatet skalas upp och spegla alla 290 kommuners centralorters stadskärnor.
Skattningen visar att det fanns 35 miljoner skräpföremål på trottoarer, gågator, gång- och cykelbanor i Sveriges centralorter mellan 12 och 18 juni 2020.
- Det är en otrolig mängd skräp som kastas på marken varje vecka. Och för första gången har vi nu kunnat mäta nedskräpningen under samma vecka i ett så stort antal kommuner att man kan dra slutsatser om mängden nedskräpning i landets alla centralorter, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent i ett pressmeddelande.
Mätningen är utförd av Håll Sverige Rent på uppdrag av Naturvårdsverket, som 24 augusti lämnade över en skrivelse till regeringen med resultaten. Mätresultaten ska användas som underlag i regeringens arbete med genomförandet av EU:s engångsplastdirektiv.
Just plast är en av de skräptyper som sticker ut i resultaten. Om man exkluderar antalet fimpar, snus och tuggummin ur resultaten är 38 % av det som slängs på marken plast. Av plasten är 26,5 % förpackningar för livsmedel. Antalet plastföremål som slängts på marken under veckan uppgår till totalt 3,3 miljoner.
Om fimpar och snusprillor inkluderas i resultaten är de i vanlig ordning värstingarna till antal. Hela 76 % av alla skräpföremål som hittats är fimpar (62 %) och prillor (14 %). Det stämmer väl överens med tidigare observationer i Håll Sverige Rents tidigare mätningar.
- Det slängs över en miljard fimpar på marken varje år i Sverige. Och nu ser vi också svart på vitt att miljontals plastföremål varje vecka hamnar på marken istället för i soptunnor eller på återvinningsstationer. Det finns ett enormt behov av satsningar på kunskapshöjning och beteendeförändring i samhället, säger Johanna Ragnartz.
Håll Sverige Rent har också tagit fram siffror för hur mycket skräp varje person i snitt slängde på marken under mätveckan. Genom att dividera det skattade antalet skräpföremål med antalet invånare i landets centralorter kan vi konstatera att varje invånare i snitt har slängt fem skräpföremål på marken under en vecka.
- Det behövs verkligen en förändring. Samhället måste göra det lätt för människor att göra rätt. Men det här är större än bara ett miljöproblem. Skräpiga områden upplevs som otryggare än rena, skräp lockar till sig mer skräp och nedskräpningen kostar kommunerna miljarder varje år att städa upp. Det behövs större satsningar för att motverka nedskräpningen, säger Johanna Ragnartz.