Revolutionerande produktionsteknik på Tekniska Mässan
Idag tisdag öppnar Tekniska Mässan och i år kan teknikmässan presentera en nyhet utöver det vanliga. En ny svenskutvecklad tillverkningsmetod kan göra elmotorer hälften så dyra och dubbelt så bra. Metoden är ett resultat av ett samarbete mellan forskare på Lunds Tekniska Högskola och en prototyp av tekniken visas i LTH:s monter på mässan.
hushållsapparater, leksaker, TV, tvättmaskiner etc. Bara i en
bensindriven bil finns hundra små elmotorer. Till följd av ett helt
nytt sätt att tillverka magnetiska komponenter i elmotorer förväntas
den samlade tillverkningskostnaden för sådana här motorer minst
halveras och motorns prestanda närapå fördubblas.
Metoden är ett resultat av ett femtonårigt långt samarbete mellan
forskare från elektriska drivsystem och industriell produktion på Lunds
Tekniska Högskola. En viktig del i alla dessa motorer är det magnetiskt
ledande materialet, vanligtvis uppbyggd av hopbuntade laminerade, tunna
plåtar med spolar lindade runt. Den här typen av motorkonstruktion
innehåller många smådelar och tar lång tid att tillverka.
– Elmotorer har i princip tillverkats på samma sätt sedan 1850-talet.
Först de senaste 10-15 åren har alternativa tillverkningsmetoder
studerats, berättar Mats Alaküla, professor i elektriska drivsystem vid
LTH.
Tillsammans med sina forskarkollegor Tord Cedell och Mats Andersson har
Mats Alaküla funnit att legerat järnpulver och viss sorts plast är
utmärkt att använda i bl.a. motortillämpningar för att uppnå god
energieffektivitet. Genom att gjuta flytande plast och järnpartiklar,
som gör detaljen mjukmagnetisk, i olika formar kan man få fullständig
formfrihet. Utöver bättre kvalitet och större formfrihet, reducerar
denna metod antalet produktionssteg från ca 60 till endast ett fåtal.
Utvecklingen av själva materialet påbörjades redan i slutet av
1980-talet vid avdelningen industriell produktion och då inom ramen för
de s k materialtekniska konsortierna, finansierade bl a av nuvarande
Vinnova.
– Tekniken passar nog inte högpresterande motorer som t.ex.
servomotorer. Men till fläktar, pumpar, hushållsmaskiner och bilar
lämpar den sig utmärkt, förklarar Mats Alaküla.
Forskningen stöds med sammanlagt 12 miljoner kronor under fem år av
Vinnova, SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning) och Industri
Kapital. Just nu finns en patentansökan inne som förväntas bli klar i
slutet av oktober. Vad som sker med den patentskyddade lösningen
därefter – om det blir ett eget bolag eller en utlicensierad teknologi
– har forskarna inom CEMEC- Centre for Electro-Magnetic Energy
Conversion ännu inte bestämt sig för.
– Tekniken kan också öppna upp för andra möjligheter, t ex att
underlätta omvandling av bilar till elhybriddrift. I sammanhanget kan
det vara värt att nämna att alla metoder som leder till enklare och
billigare tillverkning indirekt bidrar till att minska
koldioxidutsläppet, tillägger Mats Alaküla.
En prototyp av tekniken visas i LTH:s monter på Tekniska Mässan i Älvsjö den 16-19 oktober.