Kritik mot Naturvårdsverket
Naturvårdsverket menar i sin statistikrapport att påsskatten inte ännu haft den effekt som avsetts utan att mycket arbete återstår. Årsförbrukningen sjönk enligt Naturvårdsverket med 26 % till en förbrukning på 55 plastkassar per svensk och år. Målet är 40 plastkassar per år och person till 2025.
― Vi anser att Naturvårdsverkets uttalande är vilseledande. Eftersom skatten på plastbärkassar infördes 1 maj förra året blir konsekvensen av den inte tydlig när myndighetens statistik omfattar hela året. Baserat på skatteintäkterna sjönk förbrukningen snarare till en halv påse per person i månaden efter att skatten införts, säger Lena Lundberg ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM.
Om IKEM:s siffror stämmer skulle det innebära en årsförbrukning på endast 6 plastpåsar om året per person. Långt under EU:s mål om 40 plastkassar alltså.
Den minskade efterfrågan på plastbärkassar har dock medfört kraftigt ökad konsumtion av andra påsar. Enligt handeln har skatten inneburit att efterfrågan på både papperskassar och avfallspåsar skjutit i höjden. Resultatet är att svenska konsumenter numera köper två emballage, ett för att bära hem varor i och ett för att ta hand om avfallet, menar IKEM.
― De flesta plastbärkassarna i svenska butiker var mycket klimatsmarta. Regeringen måste därför omgående göra en konsekvensanalys av den införda skatten. Skatten är ett praktfiasko och precis som vi varnade för har den slagit mot både svensk plaståtervinning och lett till en ökad resursförbrukning säger Lena Lundberg.
Det svenska företaget Bengt Lundin AB i Arvika var innan skatten världsledande på utveckling av miljöanpassade plastbärkassar. I svensk handel var omkring 80 % av plastkassarna baserade på återvunnen eller förnyelsbar plast.
― Den svenska marknaden störtdök i maj och har inte återhämtat sig. Vi tappade 90 procent av vår volym i Sverige och tvingades varsla 30 procent av personalen på grund av skatten. Skatten innebär slutet för ett av de bästa cirkulära initiativen inom svensk handel och industri, säger Peter Dahlin VD på Trioworld Lundin AB.
Punktskatten på plastbärkassar omfattar också mindre plastpåsar som frukt- och grönsakspåsar i mataffären om 30 öre per påse.
― Vi har inte sett någon statistik på hur skatten slår på påsarna för frukt- och grönt. Den är också helt omotiverad och leder verkligen till ökad resursförbrukning eftersom papperspåsarna väger ungefär 10 gånger så mycket som plastpåsarna. Det blir därför mycket mer avfall. De flesta butikerna hade dessutom plastpåsar tillverkade av biobaserad plast, avslutar Lena Lundberg
På PACK POINT NORDIC den 27 maj deltar Naturvårdsverkets expert på plastförpackningar Åsa Stenmarck, som ansvarar för Nationell plastsamordning på myndigheten. Hon är en av talarna under programpunkten "Hur når vi cirkularitet". Anmäl dig idag till Nordens ledande förpackningskonferens på packpointnordic.se