Ett steg närmare plastreturraffinaderi
Nyheten vi tidigare publicerat om att en forskargrupp på Chalmers har tagit fram en effektiv process för att bryta ner allt plastavfall till molekylnivå välkomnas av Västsvenska Kemi- och Materialklustret, som arbetar för etableringen av ett plastreturraffinaderi i Stenungsund.
Framgångsrika tester i Chalmers Kraftcentral visar att man genom så kallad ångkrackning kan få fram nya plastmaterial utan att tappa kvalitet.
— Det är glädjande och ett steg i rätt riktning för att vi ska kunna få in plastavfall i ett cirkulärt system, dels genom att skapa incitament för att återvinna plast men även för att komma ifrån beroendet av fossila råvaror, säger Lars Josefsson, klusterledare för Västsvenska Kemi- och Materialklustret, som också deltagit i olika delprojekt kopplat till försöken på Chalmers Kraftcentral.
Idag går merparten av allt plastavfall till energiåtervinning och bara en mindre del återvinns mekaniskt. Dessutom betyder mekaniskt materialåtervinning att man får en plastprodukt av lägre kvalitet än ursprunget. Det chalmersforskarna har visat i sin försöksanläggning är en effektiv metod för kemisk återvinning, vilket betyder att all plast kan brytas ner till molekyler som sedan kan byggas ihop igen till valfri plastprodukt med lika god kvalitet.
— En stor fördel med tekniken är dessutom att den tillåter successiv utfasning av fossil råvara, säger Lars Josefsson.
Västsvenska Kemi- och Materialklustret har fått finansiering av Vinnova (Vinnväxt) för en omställning av den västsvenska processindustrin och ett viktigt spår är att arbeta för att ett plastreturraffinaderi etableras i Stenungsund, där huvuddelen av Sveriges kemiindustri ligger. Chalmerstekniken är en av olika tekniker som finns för ett plastreturraffinaderi och i Vinnväxtsatsningen Klimatledande Processindustri utvärderas de olika teknikerna.
— Detta är en fråga som är högaktuell och som alla stora globala kemiföretag arbetar med. Vi vill ju att Sverige ska ligga i framkant och kunna erbjuda teknik och infrastruktur som både leder till långsiktig miljönytta och konkurrenskraft för vår industri, säger Lars Josefsson.