Kritiserad skatt på plastpåsar
Förslaget har fått massiv kritik från såväl handel, producenter som återvinningsindustrin. Skatten är en rent fiskal och har trots regeringens påstående inget med miljön att göra. Plastpåsar utgör inget nedskräpningsproblem i Sverige. Användningen av plastpåsar har redan kraftigt minskat till följd av informationskampanjer i handeln. Plastpåsar som avses skattebeläggas tillverkas idag i hög grad av återvunnen plast eller biobaserad plast, till mer än 80 %.
Trots regeringens vackra tal om cirkulär ekonomi och ett hållbart samhälle kommer inga pengar från skatten att användas för att stimulera ökad återvinning av plast eller satsning på förnybar biobaserad plast. Svenskt Näringsliv hade innan regeringens skatteförslag föreslagit en avgift på plastpåsar till en Miljöfond, enligt norsk modell. Miljöfonden beräknades kunna inbringa 500 miljoner kronor per år att användas för att stödja användning av återvunnen plast, produktion av bioplast från förnybara råvaror i Sverige, och åtgärder mot nedskräpning. Av detta verkar inget bli.
"Politisk styrning av en marknad bör ske med stor försiktighet..."
Visserligen har skatten i skrivande stund inte antagits av riksdagen, men opinionens politiker verkar inte högröstat protestera mot en ny skatt som kan ge dem mer pengar att fördela, efter eget godtycke.
Politisk klåfingrighet i frågor som en ansvarstagande marknad med medvetna konsumenter själv kan lösa är ingen bra väg framåt för Sverige. Politisk styrning av en marknad bör ske med stor försiktighet och i samråd med marknadens aktörer. Dessvärre ser det ut som den föreslagna skatten bara är början på en hård politisk styrning av förpackningsmarknaden i Sverige. En styrning som kommer att orsaka företagen stora merkostnader som i förlängningen skjuts ut på alla konsumenter - utan någon nytta för miljön.
Artikeln är en del av vårt tema om LEDAREN.