Regeringen kör över näringslivet
För en vecka sedan föreslog näringslivet att en miljöfond enligt norsk modell införa även i Sverige för att minska miljöpåverkan från plastförpackningar. Pengar skulle fonderas genom en ny miljöavgift på plastbärkassar. Nu kontrar den S-ledda regeringen med att införa en skatt på tre kronor per plastkasse från och med årsskiftet. Pengarna från skatten kommer inte att öronmärkas för miljöinsatser.
Flera medier rapporterar idag att Finansdepartementet förbereder en motion för skatt på plastbärkassar och tunnare plastpåsar. För plastbärkassen tre kronor per plastpåse och 30 öre för de tunnare plastpåsar som exempelvis används för frukt och grönt. Detta skulle med dagens prissättning innebära ett pris på sex till sju kronor för en vanlig plastpåse i livsmedelsbutiken.
Syftet med skatten, som väntas generera skatteintäkter på närmare tre miljarder kronor, är att minska människors användning av plastbärkassar. Målsättningen är att Sverige ska nå EU:s uppsatta mål för plastpåsanvändning. Målet är max 40 plastkassar per person och år.
Regeringens förslag föregås av ett förslag rån Svenskt Näringslivs branschorganisation IKEM som organiserar Kemi- och plastindustrin i Sverige. IKEM föreslog i ett pressmeddelande den 7 juni att Sverige borde införa en miljöfond liknande den som finns i Norge för att minska miljöpåverkan från plastprodukter. En svensk fond skulle inbringa omkring 500 miljoner kronor som skulle användas för exempelvis forskning och åtgärder för ökad användning av återvunnen plast, åtgärder för att minska nedskräpning och samla in plast som redan spritts i naturen och den av EU initierade övergången till till biobaserad och eller återvunnen plastråvara istället för fossila råvaror.
Av detta lär det inte bli någonting med regeringens föreslagna skatt, som enligt regeringens utsago, till intet förpliktigande, ska gå till att sänka skatt på arbete och dessutom kommer att kosta konsumenterna 3 miljarder kronor, istället för den av näringslivet föreslagna miljöfonden 500 miljoner kronor.
Bakgrund / Framgång i Norge
I Norge startades i augusti 2018 ”Handelens Miljöfond” där man via en avgift på 50 öre per plastkasse redan fått in över 300 miljoner norska kronor. I en första omgång har fonden delat ut 30 miljoner till ett 70-tal olika miljöprojekt, bland annat insatser för att begränsa av plastspridning till havet. Fonden har hittills fått in runt 250 olika projektansökningar och räknar med att dela ut över 100 miljoner norska kronor under 2019. Fonden bygger på frivillig anslutning bland företag och butikskedjor som tillhandahåller plastkassar till konsumenter, och anslutningsgraden har vuxit så snabbt att den redan omfattar 90 procent av alla plastkassar som säljs i Norge.
Bakgrunden till att Handelens Miljöfond bildades var att det norska näringslivet, efter att den Norska regeringen ställt sig mycket tveksam till möjligheterna att införa en punktskatt på plastkassar, åtog sig att lösa frågan på frivillig väg.
– Det blev en win-win lösning för alla parter. Regeringen kunde undvika en impopulär skatt och slapp ett omfattande utredningsarbete och all framtida administration, samtidigt fick näringslivet möjlighet att ta sitt miljöansvar på ett konkret sätt, säger Peter Sundt, styrelseordförande i Handelens Miljöfond.
Dessutom kunde näringslivet utnyttja sin befintliga administrativa infrastruktur. I dag administreras fonden av två anställda istället för de 28 som regeringen hade räknat med om man valt en punktskattelösning.