Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Jordbruksverket lämnade i veckan sin handlingsplan "Fler gör mer" till Näringsdepartementet. Handlingsplanen innehåller ett 40-tal förslag på åtgärder för att minska matsvinnet.

Matsvinn har identifierats som ett stort miljöproblem på grund av de resurser produktionen av mat som aldrig kommer till användning tar i anspråk. Därför gav regeringen ett antal statliga verk i uppdrag att ta fram en handlingsplan. Handlingsplanen berör hela livsmedelskedjan, alltifrån primärproduktion, producenter, handel, måltider i vård, skola och omsorg, restauranger, konsumenter, myndigheter till forskning och innovation.

Arbetet inleddes i februari 2017 och den 4 oktober förra året arrangerades en kick-off för nationellt matsvinnsarbete av Näringsdepartementet i samarbete med Livsmedelverket. Under arbetet har man haft en nära dialog med branschaktörer, andra myndigheter, organisationer och forskare för att ta in idéer och synpunkter på förslag till planen.

Den handlingsplan som nu presenteras identifierar fyra punkter som är viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt arbete för minskat matsvinn. Planen innehåller också 42 förslag på åtgärder inom nio åtgärdsområden.

- Titeln "Fler gör mer" speglar att det pågår många bra insatser i Sverige idag, men att vi behöver göra mycket mer för att verkligen nå fram till målet om att halvera matsvinnet till 2030. Något som Sverige åtagit sig inom det globala arbetet med Agenda 2030, säger Annica Sohlström, generaldirektör Livsmedelsverket.

Handlingsplanens fyra centrala punkter för att arbetet ska lyckas är:

•  Ett nationellt mål behövs för att ge alla verksamheter en klar styrning av insatserna.
• Samarbete mellan branschaktörer i livsmedelskedjan behöver utvecklas, som gör att matsvinnet minskar, inte bara skjuts till annan aktör i kedjan.
• Konsumenter behöver förändra sitt beteende och sluta kasta mat som går att äta.
• Forskning och innovation behövs för att utveckla och stödja arbetet med att minska matsvinnet inom alla delar av livsmedelskedjan.

– Det mesta av svinnet sker i hushållen, här finns stora insatser att göra. Vi myndigheter tar initiativ till en gemensam informationssatsning gentemot konsumenter, där vi, tillsammans med andra aktörer i livsmedelskedjan, lyfter frågan med en gemensam röst. Samtidigt är det viktigt att branschen tar sitt ansvar för produkter och försäljning, där konsumenter inte lockas att köpa mer än de behöver och till exempel förpackningsstorlekar anpassas efter behov, säger Annica Sohlström, generaldirektör Livsmedelsverket

Myndigheterna ser handlingsplanen som ett verktyg och ett steg på vägen i det matsvinnsförebyggande arbetet. En central del i det fortsatta arbetet inom uppdraget 2018–2019 är för myndigheterna en fortsatt dialog mellan berörda aktörer om handlingsplanens åtgärdsområden.