Ett forskningsprojekt ska undersöka möjligheterna att ta tillvara pappersbrukens restprodukter i mikrobiologiska processer och förädla resterna till värdefulla bioprodukter.

Projektet vill ta reda på hur mycket vätgas, ättiksyra och PHA de kan producera ur skogsindustriella restströmmar samt vilka effekterna blir när de kopplar flera processer i kaskad.

– Om vår idé blir verklighet kan det bidra med ett litet steg mot en mer hållbar bioekonomi, säger Maria Sandberg, projektledare och forskare på Karlstads universitet.

Anki Magnusson som är personalledare för lut/energi/miljö på Stora Enso Skoghalls bruk ser idel fördelar.

– Det är jättespännande att man kan ta tillvara på restströmmar och göra något värdefullt av det som vi själva inte gör kartong av. Det är en stor vinst både energi- och miljömässigt.

Kort sagt handlar projektet om att producera tre olika bioprodukter av brukens rester. Produkter som skulle kunna bli vinstgivande för bruken.

1. Med hjälp av en bakterie kan man bryta ner hemicellulosa som finns i vissa av brukens restströmmar och förädla den till biovätgas.

2. Brukens processvattenrening kan styras så att PHA, en viktig råvara för framställning av bioplast, kan utvinnas.

3. För att underlätta PHA-produktion behövs en lättnedbrytbar kolkälla, nämligen ättiksyra som bildas i vätgasprocessen.

Förutom Stora Enso Skoghalls bruk deltar Billerud Korsnäs Gruvöns bruk, Nordic Paper Bäckhammars bruk samt Rottneros bruk tillsammans med Karlstads universitet, forskningsinstitutet RISE, Pöyry, Paper Province och Promiko.

Det unika med det här projektet är att man satt ihop tre självständiga processer i ett system – en kaskad. De tre processerna sätts nu samman i den här förstudien som fått finansiering på 370 000 kronor från det strategiska innovationsprogrammet RE:Source, som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

Vad kan produkterna användas till?

– Bioplasten kanske skulle kunna användas till bestrykning. Det som också är bra med den är att den inte bara är biobaserad, utan även bionedbrytbar. Biovätgasen skulle kunna användas till interna transporter exempelvis säger Magnus Persson.