När det gamla blir det nya
Från Levi´s jeans till Karl Lagerfelds ”high-fashion” ekologi, finns plötsligt inget sexigare än hållbarhet. Vinylen har kommit tillbaka och försäljningen av LP-skivor har de senaste åren exploderat. Var femte fysiska skiva som säljs är en vinylplatta.
Och då är handeln av begagnade skivor inte medräknad. Stickning är högsta mode och symässor lockar rekordmånga besökare. Målarböckerna är tillbaka som ett verktyg att hantera stress. Allt kommer tillbaka och inget nytt under solen, säger vi. Men kanske är det nu, mer än tidigare, många drivkrafter som samverkar och förstärker varandra och ger effekter som överlever trendens korta livslängd.
Mer produktion, högre effektivitet, snabbare tillväxt och fler prylar har varit de vanliga lösningarna för vår civilisation. Vi lever som om det inte funnes någon morgondag. Kanske ser vi nu en reaktion mot slit och släng, masskonsumtion och billiga varor.
Den tekniska utvecklingstakten har aldrig varit så hög som den vi nu upplever. Men människan är mer primitiv än sina maskiner. Du kan ha en högpresterande dator i fickan och ändå bara använda den till att hatmobba.
Vi blir trötta på alla krav på uppdateringar till det senaste och inte minst trötta på de krav som allt det nya ställer på vårt beteende. Många längtar tillbaka till en ”enklare” vardag, med färre val, mindre stress och mer naturligt, autentiskt och personligt.
Nya perspektiv på tid, värde, konsumtion och livskvalitet växer fram. Parallellt med utvecklingen mot ett mer uppkopplat och digitaliserat samhälle, där artificiell intelligens och virtuell verklighet kommer att kräva allt mindre fysiska och intellektuella insatser av oss, förstärks vårt behov av möten i den reella världen.
Äkthet får en ny mening. Det som räknas är riktig äkthet, den som inte behöver förklaras. Det handgjorda, småskaliga och autentiska, med uppenbara och underförstådda fördelar.
Att var bonde är plötsligt världens trendigaste yrke, enligt Kairos Future. Trenden märks inte minst på Instagram och Facebook, där bönder lockar tiotusentals följare. Rurbanism-trenden dök upp för fem år sedan och handlar om landsbygden som inspirationskälla i staden.
Tydliga markörer är t ex de välbesökta kosläppen. På kosläppet i Skurup var publiktrycket så stort att korna fick springa ut i 2 omgångar. Runt 10 000 kor kom för att se vårystra kossor tumla runt i det gröna. Många tycker det är häftigt att ha kossor och kunna göra ost och vill lära sig mer om hur maten produceras.
En annan markör är urban farming på hustak i städer. Eget växthus blir verklighet för den som köper någon av de 36 toppmoderna lägenheter, som för några månader sedan började byggas vid gärdet i Stockholm. När nya passivhuset Greenhouse Augustenborg i Malmö, där varje lägenhetsinnehavare, förutom gemensamt växthus, kan odla egna växter på rymlig balkong eller terrass, bjöd in till visning började kön redan ute på gatan.
Det är medvind för flera av de nödvändiga förändringar, som vi har framför oss. Förståelsen för behovet av hållbar konsumtion har aldrig varit större.
Visst finns det risk att ett en del av dessa trender är ett övergående mode. Säkert finns det också många som oroar sig för att vi får det generellt sämre om konsumtionssamhället eroderar. Men visst är det bättre att vi producerar det vi verkligen behöver än det vi inte behöver.
En samhällsekonomi baserad på förnybara råvaror, var det vi från begynnelsen var hänvisade till. Nu sker en omställning till biobaserad ekonomi. Det gamla blir det nya.