Logimark bjöd på Pack@lunch
I början av juni bjöd Logimark i Malmö in till Pack@lunch, Packmarknadens nya möteskoncept med Per-Stefan Gersbro som moderator. På agendan stod ”Internet of things”.
– Vi är också totalleverantör av auto-id och programvara och tar helhetsansvaret för funktionaliteten och systemlösningen som levereras av oss, säger Filip Olsson, Säljchef.
För Logimark är ”Internet of things” en verklighet som kryper allt närmare, om än i små steg. Den teknik som behövs för att utrusta produkter med en identitet som kan avläsas och sedan spåras över internet finns idag. Användningen av scanningsbara QR-koder är ett första steg mot en värld där alla produkter har sin identitet på internet. RFID och NFC är mer kraftfulla tekniker som kan innehålla mer data och möjliggör automatisk avläsning.
På Pack@lunch berättade Christina Skjöldebrand, Gästprofessor vid Förpackningslogistik, Lunds Universitet, om pågående projekt på området. Filip Olsson och Carl-Gustav Ek, servicechef, fyllde sedan på med en uppdatering av den senaste tekniken. Därpå vidtog en debatt ledd av Per-Stefan Gersbro om varför det inte händer mer och fortare.
– Det finns ingen anledning att vänta längre. Tekniken finns och är idag tillräckligt bra och billig. Det man måste komma överens om är hur man ska fördela vinsterna i värdekedjan mellan aktörer, sa bland annat Olle Hydbom. Han driver projektet Dynahmat – minimerat matsvinn med dynamiskt hållbarhetsdatum.
Många menade att det är handeln, den sista utposten mot konsumenten som är stoppklossen. De har mest att tjäna på effektivare lösningar i form av förlängd hållbarhet, konsumentsäkerhet, spårbarhet etc, men vill behålla vinsten själv, d v s inte betala för det mervärde som den nya tekniken medför. I de fall ett företag kontrollerar hela kedjan är det lättare, både att genomföra projektet och fördela de vinster som uppstår. Som t ex ett mejeri som kontrollerar sin produkt till slutkonsument, från kossa till kylskåp. På mjölk- och andra mejeriförpackningar är det vanligt med QR-koder som uppmanar konsumenterna att via nätet deltaga i tävlingar eller andra aktiviteter eller ta del av information om produktens ursprung, t ex vilken gård som mjölken kommer ifrån.
I läkemedelsindustrin pågår ett omfattande arbete world wide att lägga upp alla produkter som ska säljas med en egen identitet på nätet. Det kallas serialisering för att alla säljbara enheter ska ha ett unikt nummer eller kod. När förpackningen scannas i kassan måste koden finnas i systemet annars får produkten inte säljas. Något liknande skulle även vara möjligt att göra i livsmedelsindustrin, var det någon som tyckte. Inom bilindustrin är intresset stort för serialisering.
– Vi är teknikleverantör i flera projekt där serialisering ska genomföras. Serialisering innebär ökad trygghet för konsumenterna och förhindrar att kopior säljs som originaldelar. Serialisering öppnar också möjlighet för aggregering. Det innebär att informationen om varje förpackning läggs ihop och samlas på nästa förpackningsnivå, från primär- till samlings- till transportförpackning och till sist hel pall. Spårbarheten ökar och om något fel upptäcks och en viss produkt måste kontrolleras går det att hitta exakt just den produkten på ett mycket snabbare och enklare sätt, säger Carl-Gustav Ek.