Nya märkningsregler för livsmedel före jul
Lagom till jul, närmare bestämt den 13 december, införs en ny märkningslagstiftning för livsmedel som kallas för informationsförordningen. De nya reglerna påverkar såväl livsmedelsproducenter som livsmedelshandlare. Men Livsmedelsverkets riktlinjer för hur förordningen ska tolkas är inte klara, vilket riskerar att orsaka förvirring.
– Reglerna kommer att börja tillämpas i hela Europa från den 13 december i år och Informationsförordningen ger även utrymme för egna nationella tillämpningar av oförpackade livsmedel liksom hur man informerar konsumenten om innehållet.
Oförpackade livsmedel
För Sveriges del innebär det att oförpackade livsmedel inte behöver märkas men att konsumenten måste kunna få information om dess innehåll på annat sätt, skriftligt med material som följer med livsmedlet, muntligt, information från på en display eller genom en etikett.
– Det viktiga är att det tydligt framgår hur konsumenten kan få tillgång till uppgifterna, säger Mona Lauermann Orheden.
Med oförpackade livsmedel menas livsmedel som förpackas på försäljningsstället, antingen på en begäran av konsumenten eller som är butikspackade för direktförsäljning. Livsmedlet behöver inte vara förpackat samma dag.
Informationsförordningen ställer också krav på att 14 så kallade allergener ska anges för livsmedel.
Det finns inga krav på ingrediensförteckning men en sådan ska kunna lämnas på kundens begäran fast den behöver inte längre vara i fallande ordning med början av det som det finns mest av i livsmedlet.
Vidare finns krav på att ange nettokvantitet, hållbarhet, förvaringsanvisning, kontaktuppgifter och ursprung där så krävs, men inte näringsdeklaration.
– Flertalet av Svensk Dagligvaruhandels medlemmar har valt att fortsätta skriva ut ingrediensförteckning på etiketten på produkter som säljs oförpackade. De anser att det är viktigt för konsumenten att kunna göra ett informativt val och att konsumenten får korrekt information om vad varan innehåller.
– En utmaning för handeln är att få plats med alla ingredienser på etiketten för till exempel smörgåstårta som är en artikel som innehåller många ingredienser och många allergener som ska framhävas. En annan utmaning har varit att rent tekniskt kunna framhäva allergenerna på etiketterna.
Förpackade livsmedel
För förpackade livsmedel kommer det några nyheter med de nya direktiven för märkning av livsmedel. Allergenerna som vi nämnde tidigare ska numera framhävas i ingrediensförteckningen. Livsmedelsverket har en EU-lista över vilka ämnen som avses.
– Framhävningen kan ske genom typsnitt, stil eller bakgrundsfärg. De flesta företag har valt versaler, fet stil eller understrukit texten.
En genomgripande förändring handlar om regler för själva storleken på texten på märkningen och detta i förhållande till hur stor förpackningen är. På en förpackning som är 80 kvadratcentimeter eller större ska lilla x vara minst 1,2 mm hög, för mindre förpackningar räcker det med en höjd på 0,9 mm.
Obligatorisk näringsdeklaration
En annan förändring rör näringsvärdesdeklarationen som blir obligatorisk och byter namn till näringsdeklaration.
Om man inte haft med en sådan tidigare har man dock på sig till den 13 december 2016 innan man måste ta med en sådan.
Andra regler som tillkommit rör bland annat livsmedelsföretagarens skyldigheter, ursprungsmärkning och regler för märkning med nedfrysningsdatum.
– Reglerna är många och det kan vara snårigt att ta till sig allt. Livsmedelsverket håller på att utarbeta en vägledning för hur informationsförordningen ska tolkas men de är fortfarande inte klara.
Preliminärt kommer vägledningen gå ut på extern remiss den 13 december. Tills vidare kan man gå in på deras hemsida och se vad som gäller generellt. Men tolkningar i detalj kommer senare i vägledningen, säger Mona Lauermann Orheden.
Källa : Livsmedelshandlarna, en självständig handlarägd riksbranschorganisation.