Packaging Today avslutades i hållbarhetens tecken
Packaging Today avslutade Entreprenörsveckan i Båstad i onsdags förra veckan med en heldag om Sustainability. Dagen visade att förpackningsbranschen antar utmaningarna om ökad hållbarhet och flera nya intressanta projekt och produkter som kan minska matsvinnet presenterades.
– Hur vi kommunicerar vårt miljöarbete skiljer sig dock från olika marknader, då det finns stora kulturella skillnader vad konsumenter i olika länder anser är viktigt, även mellan nordiska länder, vilket vi har kartlagt i en undersökning, säger Lina Kristoffersen Wiles.
Lina Kristoffersen Wiles.
Tetra Pak jobbar med ökad hållbarhet genom hela sin värdekedja från leverantörer till produkter och omhändertagande av uttjänta förpackningar. Idag erbjuder man FSC-märkt dryckeskartong, men det tillgången på FSC-märkt skog är fortfarande en brist i stora delar av världen. Biobaserad plast är ett annat område för Tetra Pak går i täten och erbjuder nu detta på allt fler skruvkorkar. Först ut i Europa att lansera skruvkorkar av bioplast från Tetra Pak var norska mejerikoncernen Tine. Sedan dess har flera följt i spåren, bl a Arla.
– Vårt mål är att relativt minska vår verksamhets avtryck på miljön mätt i CO2, Carbon footprint. Fram till år 2020 ska CO2 avtrycket från Tetra Paks verksamhet, produktion och produkter, ligga kvar på 2010 års nivå, trots att vi ska växa med fem procent om året.
Historisk tillbakablick
Staffan Sjöberg.
Staffan Sjöberg från Iggesund Paperboard gav besökarna en historisk tillbakablick på utvecklingen inom skogsindustrin från miljöförstörande utsläppsbov till självförsörjande återvinningsfabriker på energi, med produkter av FSC-märkt skogsråvara. Och från 1990-talets konsumentfokus på den förhatliga förpackningen till den begynnande återupprättelsen för förpackningen som skyddande och miljöbesparande produkt för lägre matsvinn på 2010-talet. Till talaren efter skickade han två passningar.
– Vi tycker det är bra med FSC, men varför kan man FSC-märka förpackningar av återvunnen kartong, när man inte har en aning om vilken råvara som ingår i förpackningen. Och så ändras reglerna alltför ofta i FSC, sa Staffan Sjöberg.
Henrik von Stedingk från FSC berättade hur organisationen är uppbyggd och hur beslut måste tas i konsensus mellan medlemmarna, alternativt med majoritet i alla tre kammarna, den ekonomiska, sociala och miljökammaren. Han vidrörde också hur Svenska Naturskyddsföreningen sedan 2010 valt att ställa sig utanför FSC, men ändå bidrar att utveckla hållbart skogsbruk genom att vara en nagel i ögat på alla som inte sköter sina åtaganden enligt FSC.
– Vi har kontroller men de kan inte upptäcka allt, därför är det välkommet med klagomål, där det kan finnas brister i FSC-certifierad skogsskötsel. Skogsföretagen har också blivit mycket bättre på att bemöta denna kritik och tar till sig den när det är befogat och står för sina beslut när man anser sig ha gjort rätt, sa Henrik von Stedingk. Svenska Naturskyddsföreningen stöder FSC internationellt, men inte just i Sverige.
Henrik von Stedingk.
FSC gör skillnad
Han berättade också att man ju börjat mäta resultaten av FSC-certifierad skogsskötsel i form av ökad biologisk mångfald och minskad kemikalieanvändning. Inom sistnämnda har gjorts stora framsteg den senaste tiden och man räknar nu med att kemikalieanvändningen för att bekämpa barkborrens angrepp på nyplanterad skog har halverats och kan med alternativa mekaniska metoder vara helt avskaffad inom fem år.
– FSC är inte enbart en miljöcertifiering utan en certifiering som även tar fasta på ekonomi och sociala etiska faktorer. En av våra viktigaste medlemmar är Sameförbundet och FSC har i frågor mellan markägare och samer fått en medlande funktion.
Nytt miljövänligare material
Jan Boberg på Scanfill berättade om det nya svenska förpackningsmaterialet med samma namn som har den miljömässiga fördelen att en reducerar plastinnehållet med över 50 procent i förpackningar som traditionellt tillverkas av plast. Hemligheten heter krita. Scanfill har utvecklat materialet för såväl termoformning, formblåsning som formsprutning.
Jan Boberg.
– Materialet är visserligen lite tyngre, men i och med styvheten så kan man gå ner i godstjocklek så det går på ett ut vid en jämförelse med traditionella termoplaster. En fördel med vårt material är att det klarar uppvärmning till 140 grader och alltså kan användas i autoklaveringslinjer för att packa livsmedel med lång hållbarhet i rumstemperatur, upp till två år, säger Jan Boberg.
Materialet är vitt och kan infärgas men aldrig fås transparent. En annan stor fördel med materialet är att det vid termoformning kyls mycket fortare än konventionella plastmaterial och därför ger kortare cykeltider, vilket kan fördubbla kapaciteten i en maskin, berättade Jan Boberg.
Scanfill lobbar hårt för att få reducerad förpackningsavgift för materialet eftersom det innehåller mer krita än plast, och har uppvaktat politiker i riskdagen.
Matsvinn ett stort miljöproblem
Temat för eftermiddagen var Matsvinn där Selina Juul från organisationen Stop Spild Af Mad på ett mycket engagerat och övertygande sätt målade upp problemet med allt livsmedel som slängs istället för att mätta munnar, i tredje världen, men även i utvecklade industriländer.
– Bara i Danmark får 94 000 kor om året sätta livet till i onödan för att vi köper för mycket mat som aldrig tillagas eller äts upp. Det finns alltså även en etisk aspekt av vårt slöseri med mat. Kylskåpet används som begravningsplats för vårt livsmedel, sa Selina Juul.
Särskilt ska vi hålla kolla på högtidshelger för då är matsvinnet som störst, menade hon och gav även förpackningsbranschen en eloge för hur man genom smartare förpackningar kan bidra till ett mindre resursslöseri. T ex genom storpack med flera portionsförpackningar, så att man inte behöver öppna en hel stor förpackning, utan kan öppna efterhand.
Olle Hydbom.
Nya projekt i Sverige
I Sveriges sitter man inte heller med armarna i kors. Två nya projekt presenterades för hur man ska kunna minska matsvinnet i hela livsmedelskedjan från producent till distributör, grossist, handel och konsument. Det första projektet Dynahmat presenterades av Olle Hydbom från Lunds Universitet. Det går ut på att skapa ett dynamiskt hållbarhetsdatum där livsmedlets faktiska kondition avgör när det inte längre är tjänligt. Detta ska göras med hjälp av modern sensorteknik och mobil teknik som kan scanna koder på förpackningarna.
– Dynahmat är ett inget forskningsprojekt utan ett utvecklingsprojekt. Tekniken som kan göra detta finns idag men behöver utvecklas för att inte bli för kostsam för att användas på enskilda produkter. Inom 1,5 år räknar vi med kunna presentera en kommersiellt gångbar lösning, säger Olle Hydbom.
Det andra projektet har tagits på initiativ av Innventia och Karlstad Universitet och är mer fokuserat på förpackningens utformning och hur den påverkar rutiner och beteende i hela livsmedelskedjan ända ut till konsumenterna. Vi tror att minskat matsvinn har en marknadspotential, menar Ann Lorentzon från Innventia.
Ann Lorentzon.
– Vi vill utgå från all den kunskap som forskats fram om förpackningens roll för matsvinn och tillämpa den i verkliga förpackningscases, Vi har fått finansiering genom Vinnova som vill att vi utvecklar marknadsdrivna förpackningssystem som kan exporteras till andra länder. Just nu är projektet under uppstart och under hösten ska konsortiet byggas så företag som också tror på att bättre hushållning av våra livsmedel attraherar kunder välkomnas att delta, säger Ann Lorentzon.
Etikett för minskat matsvinn
Mats Nygårdh.
Avslutningsvis berättade Mats Nygårdh från Tempix om den färdiga lösningen som redan finns för att garantera kylkedjan och därmed ett färskt och hälsosamt livsmedel fram till försäljning i butik. Tempix-etiketten slår larm om livsmedlet utsatts för en ackumulerad för hög temperatur från det att livsmedlet packats i förpackning till det säljs i kassan i livsmedelsbutiken. Gehöret från de svenska dagligvarukedjorna har dock hittills varit svalt, så närmast står en lansering av etiketten på någon av de utländska marknaderna man nu bearbetar där intresset varit betydligt större.
– Det är inte kostnaden för etiketten som är problemet. Det rör sig om en femtioöring i handeln idag och vid större volymer betydligt mindre. Det är snarare så att man tvekar för att den egna kylkedjan inte håller måttet, säger Mats Nygårdh.
Text: Marcus Petersson, marcus.petersson@mentoronline.se
Foto: Marcus Petersson & Katarina Elnerg-Haglund, katarina.eh@mentoronline.se