Teknik för plaståtervinning gav miljöstipendium
Med en ny enklare teknik som blandar olika plasttyper går det att få fram en användbar råvara. Tekniken kräver mindre anläggningar och materialflöden och skulle därför kunna underlätta återvinningen på många platser.
Metoden består av fyra huvudsteg. I ett första steg sorteras farligt avfall bort och elektronikavfallet klassificeras i olika strömmar. Material fragmenteras sedan, varefter metaller urskiljs. Plasterna återvinns sedan genom en kombination av smältning, blandning och filtrering. De processade granulaten används som råmaterial i projektet.
– Det var ett stort jobb att karaktärisera råmaterialet. Men för att vi ska kunna använda materialet i projektet måste vi veta exakt vad det består av, påpekar Sandra Tostar.
De förprocesseringssteg som har utförts på återvinningsanläggningen innan materialet når Chalmers har också stor påverkan på egenskaperna. Karaktäriseringen blir då ett väldigt viktigt steg om man ska skala upp processen. Efter flera års arbete med analys av råmaterialet och optimering av tillverkningen går det inte att med blotta ögat se att det är ett blandmaterial, det är först på mikrometernivå det avslöjar sig. En första produkt – en kabelvinda – har redan framställts på prov i samarbete med Axjo Plastic AB.
– Materialet ser bra ut och är starkt, men optimeringsprocessen fortsätter. Vi behöver stabilisera det ytterligare, det är lite sprött fortfarande, säger Erik Stenvall.
Det återstår ett drygt år av deras femåriga doktorandprojekt, som har tagit en del spännande omvägar på vägen.
– Beroende på vilket resultat vi får måste vi tänka om och plötsligt kanske nya vägar framåt blir möjliga som vi inte hade tänkt oss från början. Det är mycket det som är charmen med forskningsarbete, säger Sandra Tostar.
– Vi har många möjliga vägar att gå framöver. Det är ju ett helt nytt material och det finns mycket kvar att undersöka, säger Erik Stenvall. Erik och Sandra märker att det finns ett stort intresse för forskningsprojektet inom industrin.
Den förhållandevis enkla tekniken gör den också särskilt intressant för utvecklingsländer, där både materialflöden och resurser är mindre. Stipendiepengarna ska de använda för att skapa nya kontakter och samla information om vilka liknande forskningsprojekt som finns, samt sprida information om sitt eget projekt.
Renovas miljöstipendium är på 100 000 kronor och har delats ut årligen sedan 2003 till västsvenska forskningsprojekt inom avfalls- och miljöområdet. För mer information och en lista på tidigare stipendiater, gå in på www.renova.se/miljostipendium