– Sverige har under lång tid varit föregångare i kemikaliepolitiken men nu ser vi att andra länder går längre. Det är viktigt att Sverige snabbt följer efter, både för att skydda konsumenter och för att stödja föregångsländerna så att hela EU snarast inför begränsningar, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.Det franska förbudet inleds med ett första steg att från 1 januari 2013 förbjuda BPA i förpackningar som kommer i kontakt med mat för barn under 3 år. Ett andra steg den 1 januari 2015 omfattar ett totalförbud för material som kommer i kontakt med mat. Fram tills totalförbudet träder i kraft kommer material som innehåller BPA att behöva visa en varningsmärkning.BPA är en hormonstörande kemikalie, något man haft kännedom om sedan 1930-talet. Ändå tillåts den användas i material som kommer i kontakt med mat. Resultat från djurstudier av BPA visar på mycket bekymmersamma negativa effekter, såsom bröstcancer, förskjuten pubertet, fetma, kromosomförändringar samt reproduktionsskador i flera generationer.– Det gäller att Sverige inte tappar styrfart i kemikaliefrågan och särskilt barnen som utsätts för BPA i livsmedel och en rad andra produkter måste skyddas. Barn är mer känsliga än vuxna för farliga ämnen som BPA, säger Ulrika Dahl, chef avdelningen för miljögifter på Naturskyddsföreningen.Flera andra länder inom EU ligger i framkant på olika områden inom kemikalielagstiftningen. Ett annat exempel är Danmark som tidigare i år förbjöd fyra särskilt bekymmersamma ftalater; DEHP, BBP, DBP samt DIBP. När det danska förbudet slog igenom valde Sverige att inte följa efter.Livsmedelsverkets syn på Bisfenol A hittar du HÄR.