Svenska kunder och butiksanställda stjäl mest i Norden
Global undersökning om butiksstölder och snatterier: Efter en måttlig men tydlig nedgång de senaste fyra åren, har stölderna i butik åter börjat öka. Butiksstölder, snatterier och stöldförebyggande åtgärder kostar handeln i Sverige drygt 6,2 miljarder kronor (677 miljoner euro) om året, motsvarande drygt 1 400 kronor (158 euro) per hushåll. Svinnet i de svenska butikerna är därmed något högre än genomsnittet i Europa.
Norden. Det visar den oberoende undersökningen Global Retail Theft
Barometer, som gjorts på uppdrag av säkerhetsföretaget Checkpoint
Systems. I Sverige deltog 22 svenska butikskedjor med sammanlagt 2 761
butiker.
– Undersökningen visar att det finns ett fortsatt stort behov av att
skydda varorna i butik. Stöldsvinnet motsvarar en ”extra beskattning”
av de hederliga svenska konsumenterna på drygt 1 400 kronor per
hushåll, säger Louise Alplin, sverigechef för Checkpoint Systems.
– Glädjande nog börjar allt fler handlare nu använda sig av
källskyddsmärkning, vilket innebär att varorna levereras färdiglarmade
till butikerna och svinnet kan hållas i schack.
Global Retail Theft Barometer är den första globala undersökningen som
har gjorts om butiksstölder och snatterier och omfattar tiden juli 2006
– juni 2007. En motsvarande undersökning har genomförts under de sex
föregående åren, men har då omfattat endast Europa. Årets rapport
omfattar för första gången även Nordamerika och
Asien-Stillahavsområdet. Totalt ingår 32 länder, varav 25 i Europa. 820
butikskedjor med sammanlagt 138 603 butiker har deltagit.
Stölderna ökar igen
Årets rapport visar på ett trendbrott. Efter en måttlig men tydlig
nedgång de senaste fyra åren, har stölderna i butik åter börjat öka. I
genomsnitt stal kunder, illojala anställda samt leverantörer och
återförsäljare i de 32 länderna för motsvarande 1,36 procent av
butikernas omsättning. I reda pengar handlar det om att handeln i
de tillfrågade länderna blev av med varor för motsvarande drygt 669
miljarder kronor (72,4 miljarder euro).
Mest stjäls det – räknat i procent av butiksomsättningen – i Indien
(2,9 %), Thailand (1,65 %) och USA (1,52 %), medan svinnet var lägst i
Österrike (0,94 %), Schweiz (0,96 %) och Island (1,00 %). I Sverige är
siffran 1,32 %, vilket är högre än snittet i Europa (1,26 %).
De mest stöldbegärliga produkterna är dyra märkesvaror, som antingen är
attraktiva att ha eller som är lätta att sälja vidare. Listan över mest
stulna varor toppas av: Alkohol, kosmetika och hudprodukter, damkläder,
parfym, rakblad, DVD-/CD-skivor, barnkläder, modeaccessoarer,
designkläder samt dyr mat.
Alla nordiska länder – utom Sverige – har en positiv utveckling jämfört
med föregående års undersökningar. I Sverige uppgår den totala
kostnaden för svinnet till drygt 6,2 miljarder kronor.
Anställda stjäl för stora värden
Skillnaderna mellan länderna är stor även när det gäller var och hur
svinnet uppstår. I USA, Kanada, Australien och Island rapporterades att
nästan hälften av stölderna (40 – 46 %) begås av anställda medan
kunderna bedöms stå för mellan 32 – 39 % av stölderna. I övriga Europa
och Asien bedömer handlarna tvärtom att kunderna står för merparten av
stölderna (i snitt 48,5 % respektive 52,6 %).
Nästan 6 miljoner butikstjuvar greps under perioden. Av dessa var 87,5
% kunder och resten anställda. Skillnaden är signifikant vad gäller
värdet av det som stjäls av kunder respektive anställda. Kunderna hade
i genomsnitt stulit för ett värde motsvarande 1 833 kronor (198,3
euro). De anställda som ertappades var betydligt färre men hade
stulit för ett genomsnittligt värde av 13 351 kronor, d v s sju gånger
mer än kundernas snitt.
De globala kostnaderna för detaljstölder, grundat på kostnaderna för
stölder begångna av kunder, illojala medarbetare, leverantörer och
återförsäljare samt kostnaderna för stöldförebyggande åtgärder uppgick
till 734 miljarder kronor (79,4 miljarder euro) vilket motsvarar 1 925
kronor per hushåll.
”Smarta” stöldskydd växer i betydelse
Europeiska handlare spenderade totalt drygt 72 miljarder kronor (7 821
miljoner euro) på olika stöldförebyggande åtgärder. Av dessa pengar
investeras allt mer i ”smarta” system. År 2001 användes drygt 23 % av
pengarna till teknisk utrustning, som informationssystem, varularm,
övervakningskameror etc. Den andelen har i år ökat till närmare 33 %.
Många varor märks upp med t ex varuinformation och pris redan hos
tillverkarna. Nu ökar intresset för att utnyttja denna teknik även till
så kallad källskyddsmärkning, det vill säga att varorna också
stöldskyddas vid tillverkningen i stället för i butikerna.
Enligt undersökningen använder nästan 40 % av de europeiska handlarna
källskyddsmärkning, och ytterligare ca 30 % räknar med att införa det
inom de närmaste två åren.