Utfasningen av PFOS ger förpackningsbranschen problem
- Detta beslut kommer att ha stora följdverkningar för hela sektorn, som nu måste leta efter alternativa material, säger Hannu Karhuketo som är utvecklingsdirektör vid Walki Wisa, UPM-Kymmenes enhet för pappers- och kartongkonverterade material.
Flera andra papperskonverterare har redan följt 3M´s exempel. UPM-Kymmene meddelade exempelvis i somras att man slutar tillverka fettbeständigt papper och i oktober beslöt Stora Enso att stänga sitt bruk i Newton Kyme i Storbritannien, där man tillverkade förpackningskartong med motståndskraft mot fett och fukt.
- Som jag ser det, är detta bara de första signalerna på att stora förändringar sker i industrin, säger Karhuketo. På grund av de miljömässiga riskerna är det troligt att allt fler kommer att följa 3Ms exempel och ta bort sin PFOS-produkter från marknaden.
3M drog bort sin PFOS-produkter självmant, när man blev medvetna om miljöriskerna. Beslutet togs i samråd med Environmental Protection Agency (EPA) som också kontaktat myndigheter och tillverkare i andra länder i ärendet. Frågan är nu vilket barriärmaterial som skall ersätta PFOS och andra närbesläktade kemikalier? Hannu Karhuketo tror på polymerer.
- Olika typer av polyeten och polypropenbeläggningar är i de allra flesta fall lika bra alternativ, säger han. Polymerbelagt papper eller kartong andas inte och ger skydd mot fett och fukt. Dessutom skyddar de mot kondensation, vilket är det allra viktigaste, när det gäller packning av livsmedel eller djurmat. I de fall där plast inte kan användas, kan vi gå över till aluminium som ger en absolut barriär.
En annan fördel med polymererna är att de fungerar i återvinningsprocessen. De flesta återvinningsanläggningar av i dag kan separera plast från papper.
- Det största problemet med att gå över till nya material är psykologiska, menar Karhuketo. Vi har vant oss vid att tänka på PFOS-baserade förpackningsmaterial som billiga, trots att prisskillnaden är marginell i de flesta fall.