Lär dig läsa kartong
Under flera år ha en europeisk kommitté arbetat med att utveckla ett gemensamt system för hur man benämner olika kartongkvaliteter. Arbetet slutade i oenighet och av den föreslagna standarden blev intet.
Nu har kommitténs förslag antagits som standard i Tyskland och benämns DIN 19303.
Standarden inleds med att definiera skillnaden mellan papper och kartong. Skillnaden är styvheten, inte gramvikten. Sedan fortsätter man med att definiera vad olika processer och komponenter i kartongtillverkningen heter. Men, det intressanta är att man inför ett system för hur man beskriver en kartongkvalitet. Resultatet kan t ex vara GZ-kartong.
Koden som beskriver kartongen består av två bokstäver och eventuellt även en siffra. Första bokstaven står för ytbehandlingen:
A betyder gjutbestrykning, alltså att bestrykningen har högglansbehandlats efter produktionen.
G står för pigmentbestrykning.
U är obestruken yta.
Nästa bokstav beskriver den massa som använts i kartongens huvudskikt.
Z står för blekt, kemisk massa och ny fiber.
N betyder oblekt, kemisk massa och ny fiber.
C är mekanisk massa av ny fiber.
T är återvunnen massa med vit, gul eller brun baksida.
D är återvunnen massa med grå baksida.
Siffran kan stå för två saker. För återvunnen kartong står den för baksidans färg, för återvunnen kartong typ D (grå baksida) står den för massans specifika volym, uttryckt i kubikcentimeter per gram.
1 står för vit baksida, eller specifik volym över 1,45 cm3/g.
2 står för gul (tyskt språkbruk) eller grädde (engelskt), alternativt 1,3 – 1,45 cm3/g.
3 är ingen färgkod, utan står enbart för specifik volym under 1,3 cm3/g.
4 betyder slutligen brun baksida.
Om man för ihop bokstäverna till en kod, betyder GZ gjutbestruken Solid Bleach Board (SBB) medan GD2 ska uttydas pigmentbestruken White Line Chipboard (WLC) med grå baksida och en specifik volym på mellan 1,3 och 1,45 cm3/g.
Kodifieringen av kartong är numera tyska standard enligt DIN 19303. I praktiken har systemet använts sedan länge runt om i Europa och kan bli en de facto- standard utanför Tyskland.